Ett hälsosamt åldrande

Åldrandet medför kroppsliga förändringar som börjar redan vid 20 års ålder och påverkas både av gener och livsstil. Med åren minskar muskelstyrka, benstyrka och rörlighet i lederna. Detta ökar risken för fall och sjukdom. Förlusten av muskelmassa och benstyrka kan dock bromsas med fysisk aktivitet, som också kan bidra till förbättrad hjärtfunktion och hjärnkapacitet.

Det är aldrig för sent att börja träna, och fysisk aktivitet kan stärka skelettet, förbättra balansen och höja livskvaliteten. Även lågintensiv aktivitet kan ge betydande hälsofördelar för äldre.

Regelbunden fysisk aktivitet ger stora hälsoeffekter genom hela livet och minskar risken för kognitiv nedsättning och demens. Genom att fortsätta röra på sig och träna kan man bromsa åldrandet och förebygga sjukdomar, skador och nedsatt funktion. Det är också viktigt att tidigt upptäcka försämringar och bygga upp en ”reservkapacitet” för att klara vardagen.

Reservkapacitet är den extra förmåga en person har utöver vad som behövs för vardagliga aktiviteter. För äldre är det viktigt att ha tillräcklig reservkapacitet för att återhämta sig efter sjukdom. Har man låg reservkapacitet kan även en kort tids sjukdom göra att man förlorar funktioner och får svårt att klara av vardagen. Att träna kondition och styrka gör att man kan bibehålla funktion och öka sin kapacitet.

Socioekonomiska faktorer har en betydande inverkan på hälsostatus, livskvalitet och livslängd. I Sverige har medellivslängden ökat över tid, men har sett en liten nedgång i samband med covid 19-pandemin. År 2024 var medellivslängden 82,3 år för män och 85,4 år för kvinnor. Det finns tydliga skillnader baserat på utbildning och hushållsstatus.

Sammanboende män lever i genomsnitt sju år längre än de som är ensamma. För ensamstående kvinnor utan gymnasieutbildning är livslängden åtta år kortare jämfört med dem som har eftergymnasial utbildning. 

Inkomstnivå har också stor betydelse för livslängden, särskilt bland seniorer. Mellan 2006 och 2022 ökade skillnaderna i livslängd mellan olika inkomstgrupper. 

Den nya generationens åldrande kan sammanfattas med uttrycket “70 är det nya 50”. Det innebär att en 70-åring idag kan ha samma fysiska och intellektuella kapacitet som en 50-åring hade för 30 år sedan. Vi ser också stora förändringar i attityder. Många som är i 70-årsåldern idag vill resa och upptäcka nya saker innan de blir för gamla, medan många 70-åringar på 1970-talet var tacksamma för att ha en bostad och pension. Allt förändras, från biologiska markörer till personligheten, vilket innebär att vi har en helt ny generation äldre.

Att röra på sig är bra både för kroppen och hjärnan. Forskning visar att regelbunden motion är det bästa sättet att minska risken för demens och problem med minnet.

Konditionsträning och styrketräning ökar blodflödet till hjärnan, minskar skadlig inflammation och hjälper hjärnan att fungera bättre. Hjärnan mår också bra av att vi är nyfikna, lär oss nya saker och använder våra sinnen. När vi rör på oss, testar något nytt eller engagerar oss i något, blir minnet och koncentrationen bättre. Vi känner oss också mer delaktiga och meningsfulla.

Vi kan inte stoppa att vi blir äldre – men vi kan hjälpa hjärnan att må bra längre genom att vara aktiva i kroppen, använda huvudet och umgås med andra.