Regional och Lokal Förbättringsprocess

Denna sida riktar sig till dig som arbetar med förbättringar i processteam. Här hittar du steg-för-steg-stöd i processarbetet.

Processbeskrivningen är uppdelad i fyra faser och för varje fas finns en separat sida med information och tillgång till mallar, dokument, informations- och utbildningsmaterial. Respektive sida inleds med en sammanfattning av vad som sker i fasen.

Processen beskriver både lokala och regionala aktiviteter eftersom de genom växelverkan är beroende av varandra för att få så bra resultat som möjligt.

Målet är att förbättringsarbeten ska leda till att bästa tillgängliga kunskap och arbetssätt används i vårdmötet och att patienter och närstående ska uppleva en god, nära och säker vård som bygger på trygghet, kontinuitet och delaktighet.

Regional och Lokal Förbättringsprocess (RLF-processen) bygger på den tidigare framtagna modellen för regionala processteam inom systemet för kunskapsstyrning.

Remiss-, godkännande och initieringsfas

Denna fas består av tre steg där ingången till processen kan vara ett behov av att omhänderta ett kunskapsstöd, ett regionalt och/eller kommunalt initiativ eller en lokal idé/innovation.

Förberedelsefas

Förberedelsefasen innehåller totalt tre steg och syftar till att få stödfunktioner och teammedlemmar på plats samt en god planering gjord för processteamets aktiva arbete.

Genomförandefas

Genomförandefasen innehåller fem steg. Målet är börja arbeta med olika åtgärder för att förbättra vården för patienterna. För att komma dit behövs en bild av nuläget, det önskade läget och gapen där emellan.

Uppföljning och lärande

Uppföljningsfasen innehåller två steg. De syftar till att årligen stämma av och utvärdera processteamets arbete och att arbeta för kontinuerlig uppföljning, lärande och ständiga förbättringar.

Anledningar till att starta processteam

Begreppet processteam används som ett generellt begrepp för team som arbetar med olika former av förbättrings-, förändrings-, eller utvecklingsarbeten. Det kan finnas flera olika anledningar till att ett processteam startas:

Att ett nationellt kunskapsstöd eller riktlinje godkänns, behöver omhändertas och omsättas i region och kommuner
Ett regionalt uppkommit behov, till exempel efter att en analys visat att vården inte är jämlik inom regionen för en viss patientgrupp eller att nya arbetssätt behöver utvecklas
Att lokala initiativ eller innovationer, som tagits fram och testats i enskilda verksamheter, är lämpliga att skala upp till en regiongemensam process

Grundläggande principer och förutsättningar

Utgångspunkten för RLF-processen är att verka för ett sammanhållet hälso- och sjukvårdssystem – en region. Det görs genom ett samarbete som präglas av tillit och gemensamma mål samt av ett uppskattande förhållningssätt där dialog och kommunikation är centralt.
I arbetet beaktas alla perspektiv inom god vård; individbaserat/personcentrerat, kunskapsbaserat, jämlikt, effektivt, tillgängligt och säkert.
Processen bygger också på att det behöver ske lokala och regionala aktiviteter parallellt, då de båda nivåerna är beroende av och skapar förutsättningar för varandra. Representanter i de regionala processteamen behöver vara engagerade i de lokala grupperingarna och på så sätt föra information och kunskap mellan de olika nivåerna. De behöver också vara delaktiga i det lokala implementeringsarbetet, som följer på det regionala processteamets arbete. Processen främjar regiongemensamma arbetssätt genom denna växelverkan.

Förankring och mandat

För att nå ett lyckat resultat krävs god förankring och tydliga mandat. Ett processteam startas efter ett identifierat behov och behöver vara väl förankrat i de verksamheter som kommer beröras av teamets resultat. Ledning och ansvariga chefer behöver stödja processen, skapa förutsättningar för det regionala och lokala processteamets arbete samt följa upp resultat.
Patienters, närståendes och invånares perspektiv är centralt i all utveckling av hälso- och sjukvården. Därför är patienter och närstående en självklar del och ska ingå i alla team. På regional nivå kommer representation företrädesvis från patient- och brukarföreningar.

Stödfunktioner

Processteamen behöver olika former av stöd genom processen. En ordförande och en koordinator (eller motsvarande funktion) kan stödja och driva det operativa arbetet i teamet. Det är en fördel för teamet och processen om personerna har kunskap och vana att arbeta med förbättringsarbete.
Därutöver behöver processteamet stöd kring verksamhetsutveckling, in- och utdata, informatik, HR, ekonomi, digitalisering, kommunikation samt stöd kring process, metoder och verktyg. På lokal nivå ges detta stöd inom förvaltningarna, oavsett team. För regionala processteam inom systemet för kunskapsstyrning och inom digital transformation ges det regionala stödet av Koncernkontoret.

Övergripande om metoder och arbetssätt

RLF-processen är kopplad till en utvecklingsmodell för regiongemensamma processer som är framtagen för att visa på den växelverkan som behöver ske för att få en regiongemensam standard. Arbetet bedrivs i form av Läranderum – där de regionala och lokala processteamen är själva Läranderummet. Arbetssättet Läranderum innebär att alla som är berörda av en process ska vara med i teamet från början. Genom att samla systemet i rummet stärks patientens röst och väg genom vården.

I processteamen/Läranderummen tas nya idéer in för lärande, utveckling och spridning och de verktyg som är relevanta och behövs för uppdraget används.
Centralt är att mäta och följa upp, så att en förändring verkligen är en förbättring. Både kvalitativ och kvantitativ uppföljning behövs och förutom effektivitet, tillgänglighet och medicinsk kvalitet behövs också patientrapporterade mått PROM och PREM. PROM står för ”Patient Reported Outcome Measures” och är ett mått på hur patienterna själva upplever sin sjukdom och hälsa efter behandling eller annan intervention. PREM står för ”Patient Reported Experience Measures” och mäter patientens upplevelse av och tillfredsställelse med vården.