Tobak och nikotin

Definitioner

Tobaksbruk är konsumtion av rök tobak eller rökfri tobak.

• Röktobak - cigarett, pipa, cigarill och cigarr samt vattenpipa i det fall tobak ingår i den blandning som inhaleras.
• Rökfri tobak - snus och tuggtobak.

Begreppet rökning används vid allt tobaksbruk där rök inhaleras. Nikotinfritt snus och e-cigarett är inga tobaksprodukter.

Rökning

Med rökning avses daglig rökning oavsett mängd. Vuxna daglig rökare har en kraftigt förhöjd risk för sjukdom, sänkt livskvalitet och förtida död. All rökning är förknippad med hälsorisker. Tobaksröken innehåller förutom nikotin cirka 8000 olika kemiska ämnen däribland en del giftiga tungmetaller och kolmonoxid.

Högriskgrupper och särskilda tillstånd

För vissa grupper är tobaksbruk mer riskfyllt än för andra och det är särskilt angeläget att ge dessa grupper stöd och hjälp att sluta bruka tobak. Personer med lungsjukdom, cancer, hjärt-kärl sjukdom, depression, schizofreni, diabetes, högt blodtryck, blodfettsrubbningar och övervikt/fetma.

För gravida och ammande inkluderas även sporadisk rökning. Föräldrars eller andra vårdnadshavares rökning gör att barnet löper en ökad risk för exempelvis luftvägssjukdomar och allergi.

Personer som ska eller har genomgått en operation

Personer som röker och ska genomgå en operation har en ökad risk att drabbas av komplikationer i samband med operationen och för dessa inkluderas även sporadisk rökning. Patienter som röker och ska opereras bör därför erbjudas kvalificerat rådgivande samtal.

Strålbehandling och rökning

Behandlingsresultatet och omfattning av biverkningar vid strålbehandling kan påverkas positivt om man är rökfri under hela behandlingsperioden.

Passiv rökning

Förutom att orsaka irritation i näsa och luftvägar t ex hosta, ökar passiv rökning risken för hjärtinfarkt, stroke och olika typer av cancer (7). Barn är särskilt känsliga eftersom de växer snabbt och deras organ är känsliga för yttre störningar.

Snusning

Med snusning avses daglig snusning. För gravida och ammande inkluderas även mer sporadisk snusning. Snus innehåller cirka 3000 kemiska ämnen varav 28 är cancerframkallande. Daglig snusning hos vuxna ger en något till måttlig förhöjd risk för sjukdom, sänkt livskvalitet och förtida död. 

Vattenpipsrökning

Vid rökning med vattenpipa kan rökaren få i sig både nikotin, kolmonoxid och andra cancerogena ämnen om den massa som röks innehåller tobak. Även rökmassa som inte innehåller Tobak kan medföra hälsorisker. En session med en timmes rökning av vattenpipa motsvarar rökning av ca 100 cigaretter.

E-cigarettrökning

Ordet e-cigarett är en förkortning för elektronisk cigarett. Att röka e-cigaretter kallas också för att vejpa. E-cigaretter liknar ofta vanliga cigaretter, men innehåller inte tobak. I stället innehåller de en vätska med kemiska ämnen, smakämnen och oftast nikotin. En elektronisk apparat hettar vätskan, så att när man tar ett bloss inhalerar man ånga i stället för rök. Ångan innehåller skadliga ämnen 

Nikotinberoende

Tobaksberoendet innefattar ett fysiologiskt beroende (nikotin), psykologiskt beroende (identitet), vana (överinlärda beteenden) och ett socialt beroende (omgivningsfaktorer). Det fysiska beroendet av tobak orsakas av nikotin.

Utredning

Tobaks- och nikotinbruk är relevant att uppmärksamma i de allra flesta vårdkontakter och inom alla vårdnivåer, eftersom nästan alla sjukdomstillstånd kan orsakas eller påverkas av tobaksanvändning och då nikotinanvändning är förenat med hälsorisker. Använd ett personcentrerat förhållningssätt. Som stöd till bedömning kan rekommenderade frågor om tobaks- och nikotinbruk användas, se Frågeformulär och bedömningsstöd.

Behandling

Stöd och råd om tobaks- och nikotinbruk bör vara kopplat till patientens hälsotillstånd och sjukdom samt till de vinster patienten gör med att sluta bruka tobak och nikotinprodukter. Enkla råd kan utgöra första steget för att motivera till att bli tobaks- och nikotinfri.

Kvalificerat rådgivande samtal

Vuxna som röker dagligen, vuxna som ska opereras och unga under 18 år som röker eller snusar bör erbjudas kvalificerat rådgivande samtal. Kvalificerat rådgivande samtal utförs av en diplomerad/utbildad tobaksavvänjare som för en dialog med personen och anpassar åtgärderna till ålder, hälsa, risknivåer med mera. Samtalet kan inkludera motiverande strategier och är ett längre samtal samt inkluderar ett antal uppföljningar. 

Rådgivande samtal

För gravida som röker eller snusar är rådgivande samtal vanligtvis tillräcklig åtgärdsnivå. Vid daglig snusning hos vuxna rekommenderas rådgivande samtal. 

Läkemedel 

Nikotinläkemedel kan lindra abstinensbesvär och öka sannolikheten för nikotinfrihet, men bör inte användas under graviditet. I vissa fall kan läkemedelsbehandling vara aktuell.

Vårdprocess och vårdnivå

Primärvården är första instans för att påbörja och genomföra tobaksavvänjning. Samtliga vårdcentraler ska från och med 1 januari 2016 ha tillgång till diplomerad tobaksavvänjare. För de patienter som har sin vårdnivå inom specialistvården ska tobaksavvänjning vid behov kunna erbjudas där. Tandvården bör remittera patienter till tobaksavvänjning.